Vi hade en fantastiskt fin morgon hemma, pojkarna vakna och glada, minimalt med bråk, i tid till förskolan.
Sen brast det för David när det var dags för lämning... :| Små små händer som håller illhårt i mammas kläder, stora tårar rullande nedför kinderna och den lilla munnen förvriden i känslor upprepandes 'jag vill bara ha dig mamma' om och om igen... :-(
Jag fick lov att bli sträng och hota med att bli arg om han inte släppte mig för att få honom att släppa. :-(
Den fantastiska personalen pratade hela tiden tröstande/peppande med honom och när jag lämnade honom var det fröken Petra som bar omkring på honom och visade allt gott som fanns att äta till frukost.
Jag beundrar dem så mycket!
Tobias? Ja han hade inte tid att säga hejdå, han sprang bara glatt pratande med fröknarna in och satte sig vid frukostbordet... :-)
2 kommentarer:
Både föräldrar och personal gör ju ett fantastiskt jobb, har sett den scenen under min karriär, flera ggr. lika svår att uppleva varje gång, tur är ju att det går över, med personalhjälp, dom är ju fantastiska
Ja jösses, personalen ÄR verkligen helt fantastiska.
Skicka en kommentar