I morse kände jag sprattel för första gången "på riktigt". Så härligt! Bulan är därinne. Nu ikväll har det också sprattlat lite försiktigt, speciellt om jag sitter lite framåtlutad framför datorn.
Magen har också plötsligt blivit minst dubbel så stor. Jag menar verkligen plötsligt också, för ett par dagar sedan var den knappt synlig! Det KAN ju ha att göra med all engelsk kola och mjölkchoklad jag satt i mig helt hämningslöst, men det lär jag ju inte få svar på förrän bulan flyttar ut och jag får se vad jag blir kvar med... X-)
Märkligt nästan, att både sprattel och mage skulle hända denna vecka, när vi ändå fick ett sådant tydligt bevis på att bulan växer och mår bra... :-) Men jag gillar det!
Syrran och G och kusinerna har det fortsatt besvärligt. Rubens feber verkar tack och lov ha gett med sig, men nu kräks Norah istället. Ujanemej! Vi tänker på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar