Bajs bajs

Alltså.

Klockren kedja av händelser här idag:

Storebror färdig med maten. Går ut ur köket och kommer in igen med "stapelkopparna".

Lillebror färdig med maten. Tar över leken med kopparna när storebror gått ut ur köket.

Storebror kommer in igen. Inser att brorsan tagit över kopparna, sparkar ned kopparna.

Lillebror blir arg som ett bi och säger något i ilsken protest till storebror.

Storebror vänder sig om och boxar lillebror på axeln.

Lillebror plockar upp en kopp och slänger den i huvudet på storebror.

Allmänt ilskna skrin och protestgråt utbryter.

Protestgråt övergår i panikslagna utrop när storebror plötsligt upptäcker att han har halkig bajs under fötterna.

Lillebror tjuter högt när han inser att han också VERKLIGEN har bajs på sockarna.

Matchande vilda utrop utbrister från föräldragruppen när både doft och ljud gör det tydligt att Davids värdelösa byxblöjor inte gör något för att begränsa flödet ur Davids stjärt. Det fullständigt bubblar ut och han vänder sig förstås både hit och dit för att försöka förstå vad som händer. Ni förstår hur fantastisk spridning denna förödande blöjas innehåll får...

Hå hå ja ja.

S tar tag i lillebror och bär honom horisontellt med stjärten uppåt raskt ut ur köket och upp på övervåningen för att kunna sanera eländet i badrummet.

Jag räddar storebrors liv (avlägsnar sockarna) och kastar mig över saneringsjobbet av det område invid köksbänken där allt detta utspelade sig.

Våra middagsgäster??

Trots att de är erfarna småbarnsföräldrar tror jag denna incident överträffade allt de någonsin varit med om...