Tålamod!

Vi hade ut ungarna en kortis, de sprang omkring med stövlar (och barfota) i det regnblöta gräset och lekte, sen fick de blåsa såpbubblor ett tag. Därefter utbröt HÄLLREGN igen och alla fick komma in.

Jag tänkte, lite enfaldigt att nu får de "ha lite tråkigt" en stund och hitta på något eget att göra (innan middagen hade vi satt igång dem med lite pussel och spel). Efter en halvtimme inomhus utbröt febril "jagvetintevadjagskallgörasåjaggöralltförbjudetjaghinnerpåsåkorttidsommöjligt".

HÄRREGUD.

Jag sade "nej" på så många olika sätt som möjligt när jag tröttnat och försökte få dem att LEKA MED LEKSAKER istället för med hushållsgrejer. Men det var inte förrän jag blev riktigt förbannad och skrek lite för skarpt åt David så att han började gråta som han pep ur sig vad han ville ha exakt. Tack och lov hade jag inte blåst en säkring i huvudet så jag hörde vad han sade och växlade in på problemlösningsspåret.
Hand i hand (och med tårkade tårar) gick vi in under trappan och inventerade leksaksköket och se där - där fanns alla möjliga jätteläckra leksaksköksgrejer som mamma och pappa gärna ser att barnen leker med... 8-)

Lika bra som riktiga köksgrejer.

Nu leker han nöjt med tekoppar, tekannor, bunkar och vatten inne på badrummet här nere. Det blir lite blött, men det är ju badrummet till för. :-)

Tobias, han hörde och kände igen mina signaler och avvek ur köket en kort stund innan jag blev för skarp. Nu sitter han och tittar på Bolibompa. :-)

Friden återställd och jag fick tid att sitta framför datorn och mossa en stund. Men jag undrar om jag kan försöka komma ihåg att göra mer handgripliga avledningsmanövrar INNAN jag exploderar nästa gång?