Vi var bjudna på kalas ikväll men jag bangade. Jag vet hur det hade blivit annars, jag hade varit helt svettig, barnen övertrötta och överstimulerade och i slutänden hade man inte hunnit föra en vettig konversation med någon enda vuxen människa på festen. Det var fler barnfamiljer där, och det är en barnfamiljspappa som fyller år men jag tror ändå inte på idén. I varje fall inte nu när vi inte har bil så att man enkelt kan smita hem när det blir för mycket. Och kanske speciellt inte med tanke på att David bara är två och en halv månad gammal. :-)
Så istället har vi lördagsmyst tillsammans, barnen och jag. :-) Det har fungerat ÖVER FÖRVÄNTAN. Så jag antar att det bara handlar om att ställa förväntningarna tillräckligt lågt för att lyckas? :-D
Det krisade lite när jag skulle lägga Tobias. Då ville inte David vara någon annanstans än vid bröstet (oavsett hur länge han just ätit) och jag försökte läsa godnattsaga med Tobias sittande intill mig och David i famnen. Det gick, men sen var jag ju tvungen att lägga ifrån mig David för att lyfta Tobias på plats och då gick det ju inte lägre. Blä, jag fick lov att tillfälligt lägga David i hans säng (skrikande) medan jag hastigt sade godnatt åt Tobias. Det fungerade ju, jag _tror_ inte David tog skada av att gråta den stunden. Sen fick David åka BabyBjörn medan jag städade upp och nattade huset. Han passade på att sova en stund och jag hann blogga lite. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar