"De kommer!!" säger ungen med vidöppna ögon och försöker se förbi mig genom köksdörren in till vardagsrummet.
Öhh, va? Undrar jag. Han svarar bestämt "De pratar med mig, de där i rummet" med andlös stämma. Härdad som jag är stillar jag mitt hjärta och tittar ut i vardagsrummet. Då ser jag...
...luftvärmepumpen som kör sin vanliga rengörings/reset-cykel.
X-)
Lite senare sjunger David sånger för fläkten, när jag förklarat att det absolut är det enda som händer ute i vardagsrummet. :-)
Den där fläkten är helt magisk. Båda pojkarna behandlar den som en av husets innevånare, en som man inte riktigt kan lita på utan måste hålla ett öga på ibland. Kan vara för att den som regel spenderar tiden med att surra diskret förutom ibland när den börjar knaka och knirra och rotera sina blad och blinka med sin lampa... :-D
3 kommentarer:
Är du _säker_, han kanske ser/hör nånting du tappat förbindelsen med....:)
Ha ha! Så roligt! X)
Ibland blir man litet nervös av saker som barnen ser/säger/hör. 8)
Ha ha :-D Alltså pappa, NEJ. NEJ och åter NEJ. Jag skall inte börja tänka så då blir jag ÄNNU MER mörkrädd än jag redan är! ;-p
Skicka en kommentar