Det ÄR ju inte krupp, men Tobias förtvivlade försök att få luft är rent bedrövliga. Kallas vad det kallas vill, jag vill bara att det skall gå över! :-(
Hela den lilla kroppen skakar och han drar andetag på förtvivlat andetag genom blockerad luftstrupe. :-(
Första anfallet tror jag var en kombo av mardröm och hosta, han satt upp och pratade om skelett, hostade och kippade efter andan. När jag bjöd honom att lägga sig ned lade han sig och somnade om ganska omedelbart.
Andra anfallet var värre, men jag lindade in honom i täcket, öppnade balkongdörren och släppte in så mycket kall luft som fanns samtidigt som jag pratade lugnt med honom och försökte få honom att ta lugna djupa andetag genom näsan. Till slut lugnade han sig så pass att han kunde lägga sig ned och fortsätta sova.
Jag hoppas hoppas det här var enda anfallen för inatt.
Nu skall jag gå upp och titta till David som plötsligt börjat hosta väldigt mycket.
2 kommentarer:
Men stackars er, allihop! Bricanyl i inhalatorform, kan det vara nåt i så fall skickar jag ner med delegationen till helgen...?
Vi ger honom Ventoline, det bör ha ungefär samma effekt. Bara kanske inte riktigt lika omedelbar.
Frisk (kall!) luft är annars det som hjälper allra bäst/snabbast.
Skicka en kommentar