Vi började med att äta lite när vi precis kommit till affären. Utbudet är långt från fantastiskt, men Tobias önskade sig två pannkakor och åt upp dem och ett par av mina köttbullar. David mulade i sig samma mängd och det var ju bara för skönt med tanke på hans mattveksamhet tidigare under dagen.
Direkt vi kom in ville Tobias ta en närmare titt på "Minihuset", barnpassningsservicen de tillhandahåller i butiken (vi brukar göra det, stå och sukta över tågbanorna de har därinne). Jag sade att han gärna fick gå in där nu när han är stor nog, men att vi skulle äta först så att han fick en chans att fundera på om han ville vara där eller med mig och David och handla.
Han ville absolut spendera en stund där och gick resolut rakt in och ropade bara hejdå när vi gick, han ville minsann inte hänga med mig och David!! Fatta, han har precis fyllt tre och därmed kvalificerat sig för vistelse på egen hand på ett par olika ställen liknande detta. Men inte trodde jag att självständigheten skulle komma precis på dagen han fyllde tre! :-D
Det är otroligt härligt, han ville verkligen gå dit och vara där. Han ville absolut inte avsluta när jag kom tillbaka efter en timme, de hade ju gubevars mat, spis och kassaapparat med pengar i (såklart, det är ju en matbutik after all). Lina som jobbade där var jätteglad och vänlig och rummet var verkligen toppenfint, fullt med spännande fina leksaker och ett par spännande nya kompisar. :-)
David och jag handlade. Han var INTE sugen på att sitta i vagnens inbyggda barnsäte, men jag lyckades muta honom med _dubbla_ smokkar så han satt faktiskt där nästan hela tiden. På slutet (när det fanns många påsar att ta stöd mot) fick han stå i vagnen. Tack gode gud för barn-bananerna också, han blev ett helt nytt barn efter en banan - go och glad och busig. :-)
Måste köra bil innan vi lämnar butiken (dvs sitta i den en stund). När det kom en liten tjej och ville köra accepterade Tobias rakt av att han fick sitta en liten stund till och sen lämna över till henne. "Nu är vi färdiga" sade han, "nu är det din tur". :-) David accepterade INTE att avsluta (oavsett vilken anledning) och fick bäras skrikande ut ur butiken. Han somnade i och för sig innan jag hunnit ut från parkeringen så det var inte så konstigt att han hade svårt att hantera det avbrottet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar