Jag och S surar ikapp över hur synd det är om oss. Vem som är mest sjuk är obestämt och ingen av oss orkar riktigt ta tag i något.
Ungarna är det bra fart på, trots att de är gott förkylda båda två.
Tobias har lite ögoninflammation kvar i båda ögonen, hostar och snorar litervis. Davids ögoninflammation har spridit sig till vänster öga så nu har han trubbel med båda ögonen, bajsar fortfarande löst och hostar och snorar i övrigt likadant som sin bror.
S har fått ögoninflammation och har förmodligen något elände i bihålorna, han hostar och snorar som barnen och har en dejt med vården i eftermiddag.
Jag, ja jag bara tycker synd om mig själv och äter febernedsättande. Har fått igen en del röstförmåga, så pass att det går att väsa ilskna ord till människorna runt mig.
Vi är helt insnöade, man ser knappt bilen. Pizzabudets fotspår från igår är nästan helt borta och plogbilarna kör skytteltrafik härutanför.
Mjölken är snart slut och vad värre är så är också näsdukarna.
Jag och Tobias måste ta en tur till lokala matbutiken snart, bunkra upp med det mest livsnödvändiga.
4 kommentarer:
men Jösses... det ser ju ut att behövas en undsättningsopera-tion :)
Det blir väl bättre när sjukdomarna fått gå varvet i familjen
Nädå. Då börjar det om. :[
Ja herreje, jag tänkte att vi skulle be vårdcentralen ta streptokockprov på S när han var in, men glömde. Är det något sådant inblandat är det sannolikt att vi inte kommer att bli friska på många veckor ännu, utan medicinering.
Har S inte testat sig innan ni kommer upp, så fixar vi ett snabbprov på mitt jobb.
Skicka en kommentar