Jag har precis haft den fantastiska förmånen och nöjet att smeka båda mina barn till sömns. Fått stå där vid deras respektive sängar och nynna och säga små små ord och stryka dem över panna och tinningar. Fått se ögonlocken bli tyngre och blicken långsamt vända in i sömnens och drömmarnas land. De är så vackra, våra underbara pojkar!
Det är så svårt att föreställa sig att den där lille pojken, den där lilla människan som Tobias är faktiskt för inte så länge sedan låg vid mitt bröst och var helt nyfödd. Han är inte tre år ännu men redan en sådan stor pojke, vår pojke. David är fortfarande sådär härligt knubbig och bebisaktig, men även honom börjar det bli svårt att komma ihåg som nyfödding... om en vecka blir han ett år, vår lillebror. *kär*
S sitter i bilen på väg till Norge för att hämta farfar. Tobias längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar