Nej nu får jag skärpa mig

Från foten av vita berget

Loves fantastiska resa

Christopher Williams: Into the Wastelands

Jag har just skickat iväg S och pojkarna till förskolan, Ellinor sover, diskmaskinen är urplockad, frukosten är klar. Så blev jag stående vid datorn med tårarna rinnande, ödmjukt läsande det som andra människor delar med sig av sina liv i bloggform. Åh alltså, så otroliga grejer, vilka mirakel, vilka hjältar..!

Mina post-gravidhormoner behöver inte just mycket för att få mig att tuta, men det som dessa människor delar är bara helt otroligt. Jag flyr in i äventyrs-fantasyn som väntar intill tekoppen och lugnar mitt hjärta med lite frukost, magi och svärdsfighting...