Jag undrar alltid varför jag lämnar bort Tobias när jag är på väg hem från dagis. Det blir så tyst och en liten del av mammahjärtat värker svårt. Men fördelarna för både Tobias, David och mig är så stora att de överväger. Det gick jättebra att lämna, han ville inte riktigt gå dit men när jag tittade tillbaka nyss såg jag honom och kompisen David ligga på magen i snön och leka. :-) Bara ett fåtal snabba och lättflyktiga timmar så är han ju hemma igen. Förhoppningsvis hinner jag och David både äta och sova en massa innan dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar