onsdag 26 december 2012

Oj

Ojdå, innan jag hann gå ned hördes ett förtvivlat yl från Davids rum. Han grät för att Tobias hade dragit sönder hans släpvagn "i förrgår" (Davids universalbegrepp för allt som inte är i närtid, S var liten i förrgår till exempel). Jag försäkrade att alla hans släpvagnar var hela och att det var natt. Han svarade att han trodde det var morgon. Jag fluffade kudde och stoppade om och sade godnatt. Han sade ledset "jag kommer att sakna dig hela dagen" varvid jag intygade att vi skulle vara tillsammans hela dagen. Han fortsatte "men inte på dagis" och det fick jag ju hålla med om men så påminde jag honom om att vi är lediga nu och att han får vara med oss hela långa dagen i flera veckor. :-) "Jag glömde, mamma" svarade han och sen sade han "jag älskar dig" som svar på mitt godnatt och sov gott.

Herregud, det är ju så man smälter av kärlek till de här små människorna som bor med oss! :-)
Nu skall jag gå ned och hämta lillasyster. Eller lägga mig att sova brevid henne?

2 kommentarer:

Birger sa...

Helgerna ställer till det barnen blir dagavilda och ur rytmen, tur att han verkar lättsövd

en annan sa...

Ja lättsövd och lättsövd, vi har ju inte fått dem i säng i tid en enda kväll hittills... :-D Tobias somnade väl för fem minuter sedan ikväll, David en timme sedan knappt.

Men det är skönt när det är lätt att få dem att somna om, det är det! :-) Det är bara det där initiala insomnandet som är svårt just nu. Men vi får se till att aktivera dem ett par snäpp till, så kanske det går vägen.