Idag är tredje dagen utan röst och jag märker att Tobias tittar mycket mer på mig nu, söker kontakt för kommunikation på ett helt annat sätt. Ganska läckert. :-) Det är en oläcker känsla jag har i halsen, det är då ett som är säkert. Men jag viskar och gör miner som Tobias svarar på, och han har varit ovanligt lugn idag, känns det som. Eller så är det frånvaron av min egen röst som märks?
Jag gav Tobias en klutt Nestlés potatispure med smör och till efterrätt ett par skedar plommonpuré. Det vet jag inte om jag gör igen. Dels ville han inte äta potatisen, han kväljdes och spottade ut det mesta och slutade öppna munnen efter andra skeden. Han har börjat äta ganska duktigt av den milda havregröten och det vore ju synd om potatis skulle få honom att tappa momentum där. Men värst var nog ändå plommonpurén... himmel. Lite mindre än tre timmar efter han ätit den kom den ut. Så gott som oförändrad låg den där, i blöjan! Jag menar, det kan ju knappast ha varit näringsmässigt sunt att passera något på det viset?
Men det är ju fint att veta att det funkar som mag-rensare om han någonsin skulle bli hård i magen!
3 kommentarer:
Ingen röst! Ok, är det det som kom ut av förkylningskänningarna i förra veckan?
Du vet att du inte skall viska? Det är sämre för stämbanden. Om du måste prata och det måste man ju ibland, så ska du prata, hur det än låter.
Man ska ju prova om och prova om när man erbjuder en ny smak, har för mig att de föreslår att man byter smak efter två veckor. Tror aldrig vi gjort riktigt så, eller åtminstone körde parallellt med en känd, omtyckt smak.
Men vad med plommonpurén? Var det verkligen den som kom ut? På så kort tid? Fick han ont i magen? Jag vet att båda våra barn har älskat plommonpurén, men att jag var väldigt försiktig från början just för hur magen skulle reagera. Var det hand första försök på plommonen?
Jäpp, det var första försöket med plommonpurén. Och det måste ha varit den som kom ut, för bajset hade precis samma färg och konsistens! :-D Han verkade inte alls ha ont i magen tack och lov, och när all plommonpuré hade passerat antog hans bajs "normal" färg igen. Lite udda var det. :-)
Och jodå, jag vet att man inte skall viska. Därav min tystnad. :-]
Skicka en kommentar