onsdag 7 november 2007

Fysiska spår

Det är svårt att tro att jag för så lite som tre veckor och två dagar sedan var jättetjock och gravid i drygt nionde månaden...

Jag hade helt klart förväntat mig många fler "spår" eller "men" av det hela. Det som kvarstår nu är så otroligt lite, och relativt lätt att leva med.
Jag kan ännu inte få på mig mina pre-graviditet jeans (som jag iofs kunde ha fram till tredje månaden). Men jag har fått på mig ett par andra byxor, ännu inte så jäkla snyggt i och med att magen är lite bulligare och lösare än innan men det kommer. :-) Jag har inte vägt mig ännu, men baserat på lite sporadisk klädprovning så finns det ett eller annat kilo kvar sedan graviditeten.

Huden på magen är fortfarande lös alltså, inte alls så galet mycket som direkt efter förlossningen och dagarna efter, men det känns fortfarande som om där är en hel del extra skinn. Magmusklerna, som aldrig varit speciellt vältränade, känns som om de faktiskt börjat närma sig någon form av normalläge igen (alltså inte ute på sidorna som de var under slutet av graviditeten). J

Vecka för vecka har det blivit lättare och lättare att gå, från början hade jag ganska ont i "botten" (bäckenbotten) och bäckenet och det gjorde att jag inte kunde/ville ta speciellt långa steg. Nu kan jag gå ganska fritt, om än inte med så långa och raska steg som innan ännu.
Det blöder fortfarande en del, men denna vecka mycket mindre än tidigare och jag kan helt klart se ett slut på det. :-) Stygnet jag fick sy har försvunnit av sig själv och det känns helt normalt nu.

Jag har läst om en förmörkning av "linea nigra" (mer info) som en del kvinnor får under graviditeten. Jag har nu efter förlossningen fått en pimenteringsförändring i form av en svag rand mellan naveln och bröstbenet, alltså inte alls samma ställe men lite snarlikt bilder jag sett. Lite udda, men hur som helst visar jag inte fram den delen av kroppen speciellt ofta så jag är inte så stressad över om den inte tänker försvinna med tiden...

Brösten är förstås förstorade, men det kommer de säkerligen att vara till lillen slutar äta från dem. Ibland spränger det gott i dem när mjölken rinner till, och det läcker ut rätt mycket mjölk från det bröst han inte äter på när jag ammar. Man kan "stänga" det bröstet, men det verkar vara såpass högt tryck att det kommer igång igen lite senare. Speciellt på natten.

Magen är lite trög, och hård, vilket den nästan aldrig brukade vara innan. Jag tror att det kan ha med min förändrade vätskebalans i och med amningen att göra, och det har känts extra djävligt att det är så när hela den regionen är så öm som den är och har varit. Men jag räknar med att även den detaljen kommer att balansera sig över tid.

Just efter förlossningen samlade jag på mig en massa vätska i underbenen och fötterna, det var klart obekvämt och kändes inte alls sunt. Men högläge och rörelse hjälpte och nu har det helt upphört. Jag tror det tog knappt en och en halv till knappt två veckor innan det helt försvunnit.

Överhettningen jag led av under graviditeten, har så gott som helt försvunnit. Nu håller jag värmen med hjälp av en liten varm bebis som ligger mot min mage mest hela tiden. :-) Det var ganska skönt att vara så varm om händer och fötter som jag var innan förlossningen, men samtidigt känns det mer normalt att ta på sig extra tröja och tofflor när man hasar omkring härhemma... :-D Det bästa är väl att jag nu kan kura ihop mig intill S när vi skall sova, istället för som innan ligga utan täcke och svettas med en jättemage som inte tillät många bekväma sovställningar.

Och det är allt, alltså en blödning som avtar, löst skinn på magen och lite öm i botten. :-)

Inga kommentarer: