Till frukost dagen efter David föddes åt jag ett par hårdbrödsmörgåsar, en kopp te och en stor skål med fil och corn flakes. HIMMELSKT GOTT! Jag var hungrig som en varg och hade i väntan på att S skulle dyka upp på morgonen hunnit drömma om frukost i olika kompositioner.
Men dessa corn flakes! Jag vet inte när jag åt corn flakes senast, länge sedan var det i alla fall. När S sedan skulle åka och handla någon dag efter vi kommit hem önskade jag mig corn flakes, han hörde dessutom fel och tyckte jag sade att jag ville ha "ett kilo corn flakes". Men sagt och gjort, ett kilo corn flakes skulle det vara. Så nu har jag mitt gigantpaket flingor att mumsa på till frukost eller lunch, mums! :-D
Fil, har också fått en oväntad revival - norska fastern/tante råkade köpa fel när de var och handlade och kom hem med en liter mellanfil istället för mellanmjölk. Jag erbjöd mig att äta upp den sura produkten och insåg att det också var något särdeles gott! :-) Tror inte jag ätit rent fil på flera flera år! :-)
Jag testade ge Tobias fil till kvällsmat och döm om min förvåning när han glupade i sig sin skål med fil och flingor som om han aldrig ätit något godare! :-D Han har på senare tid helt slutat äta yoghurt, trots att vi köpt små portionsförpackningar av "barntyp". De måste helt enkelt vara för söta för hans smak! :-) Skönt, tycker jag. Även om fil inte innehåller någon mag-kultur som yoghurt så är det ändå inte fel att äta. Man kan ju köpa A-fil, om inte annat. Även om den fått sämst i test på just det där med kulturinnehåll...
1 kg kärlek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar