Bästa känslan just nu: Känslan när jag tar mig tid att verkligen "prata" med Tobias och han gör något oväntat och oerhört gulligt (som på bilden ovan, ett trillande litet skrattljud).
Sämsta känslan just nu: Den känslan som gör att jag vaknar eller inte kan somna på kvällen/natten, med tankar på alla onda saker som kan hända Tobias.
Det trista är att jag undrar var S har tagit vägen mellan dessa två känslolägen. Har jag fallit i den klassiska "mammafällan"?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar