Ikväll gick det inte alls bra att natta Tobias, förmodligen delvis på grund av den gedigna sovmorgonen i dag. Men också på grund av en gammal bekant - magvärken. Uschiamig. Han blir SÅ ledsen, krummar ihop sig och fäktar frenetiskt med armar och ben. Jag masserade hans mage en stund mitt i nattningen och då kom det en prutt och lite bajs, men det verkade inte gå över helt.
Tre timmars försök till nattning i sängen blev det, innan vi till slut fick dra oss till minnes hur vi gjorde tidigare. Bära och vagga. Det tog egentligen inte så många minuter (kändes som vanligt som en evighet) innan han till sist somnade mot S axel och han kunde bära upp honom och lägga honom i sin egen säng. Det verkar vara väldigt rogivande att stå under varmluftsfläkten och höra den surra konstigt nog, men vi klagar inte!
Nu sitter vi framför datorerna och slappar, jag med en stor kopp Indian Spice te (en av smakerna som "blivit över" när den ytterst delikata African Rooibos tagit slut i förpackningen med fyra olika smaker...) och kex med getost på, mums! Med lite tur får vi en lugn natt.
1 kommentar:
Man har så kort tolerans när barnen mår dåligt/har ont. Man vill inte att något någonsin skall besvära dem. Det funkar ju såklart inte och inte skulle de bli de bästa människor de kan bli heller... Men ändå.
Skicka en kommentar